Historia & Nutid
Om Lovisa i korthet
- 1848 testamenterar Dr Pehr Elmstedt pengar till vård av sjuka barn
- 1851 sker en donation till samma ändamål från Stockholms välbeställda
- 1854 grundas Kronprinsessans Lovisas Vårdanstalt med dessa pengar
- 1860 bildas H.K.H. Kronprinsessan Lovisas förening för barnasjukvård som kom att stå under H.K.H. Kronprinsessan Lovisas beskydd
- 1872 ger Stockholms stadsfullmäktige ett villkorat bidrag till vårdanstalten
- 1899 invigs en ny modern vårdinrättning vid Polhemsgatan
- 1961 byter vårdanstalten namn till Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus
- 1970 övergår verksamheten till en ny barnklinik på St. Görans sjukhus. Föreningen kompenserades ekonomiskt. Därmed skapas den ekonomiska grund som sedan dess möjliggjort stöd till barnsjukvård i vid bemärkelse
Från H.K.H. Kronprinsessan Lovisas Vårdanstalt till Astrid Lindgrens barnsjukhus
De första 50 åren
Dr Pehr Elmstedt arbetade som fattigläkare i Stockholm och avled sommaren 1848. Han testamenterade en summa pengar som blev ursprunget till H.K.H. Kronprinsessan Lovisas förening för barnasjukvård. Dr. Elmstedt hade sett det enorma behovet på nära håll. Särskilt barnen var utsatta för epidemier och vanliga sjukdomar som kikhosta, tuberkulos, scharlakansfeber och benröta. Barnadödligheten var stor.
Det testamenterade beloppet uppgick till 8 264 riksdaler och till detta lades donationer från Stockholms välbeställda kvinnor via ett upprop 1851. Med dessa pengar grundades vårdanstalten Kronprinsessan Lovisas Vårdanstalt i Stockholm 1854 som kom att stå under H.K.H. Kronprinsessan Lovisas beskydd. Kronprinsessan var gift med kronpris Karl, senare Karl XV.
1860 bildades H.K.H. Kronprinsessan Lovisas förening för barnasjukvård. Föreningens ändamål var:”Att inom hufvudstaden underhålla en vårdanstalt för sjuka barn, där företrädesvis de fattiges barn skola kostnadsfritt mottagas”. Vårdanstalten var en av de första i sitt slag i Norden och hade ett 40-tal vårdplatser. Den låg i hörnet Hantverkaregatan och nuvarande Scheelegatan.
Vårdbehoven var stora, Vårdanstalten blev fullbelagd från första stund. Medel fortsatte att komma från allmänheten men dessa räckte inte och därför gav Stockholms stadsfullmäktige ett villkorat bidrag 1872. Ett krav var att merparten av vårdplatserna skulle förbli gratis för mindre bemedlade Stockholmsbarn. En nybyggnadsfond vände sig till borgerskapet för ytterligare bidrag.
Vårdanstalten expanderade, det skapades separata kirurg- och medicinavdelningar, nya metoder användes och den första laparotomin (öppning av bukhålan) genfördes1894. Stadsfullmäktige upplät år 1891 en tomt för ett nytt sjukhus vid Polhemsgatan. Kung Oscar II invigde 1899 denna, för sin tid, moderna sjukvårdsinrättning. Vid det nya seklets början var Vårdanstalten beroende av årliga bidrag från staden som komplement till de allt större donationerna. Föreningens verksamhet anpassades från att stödja vården vid den egna anstalten, till att ge anslag till barnmedicinsk forskning.
1900-talets första decennier
1903 utfördes 778 operationer polikliniskt. Ett röntgenlaboratorium iordningsställdes 1907 viket innebar ett genombrott för att ställa tidiga diagnoser och ge snabb behandling av turberkulos. Genom anpassning till 8 timmars arbetsdag och med lönejusteringar värnade man om personalen. Vikten av trygghet för barnen i vårdmiljön prioriterades tidigt och 1912 infördes lek- och sysselsättningsterapi. Under och efter första världskriget ökade Spanska sjukan i Sverige och Vårdanstalten tog även emot sjuka barn från Berlin och Wien.
Behandlings- och diagnostikmetoderna blev mer och mer avancerade. 1921 genomfördes fem blodtransfusioner och under 1930-talet kom den första EKG apparaten. Dessutom behandlades det första barnet med nyheten insulin för att lindra diabetes.
Under andra världskriget utökades verksamheten med 47 vårdplatser för finska flyktingbarn samt ytterligare 66 platser för barn från Norden och Tyskland. I krigets slutskede inrättades även en barnpsykiatrisk avdelning.
Efterkrigstiden fram till 1969
Hjärtkirurgin blev allt säkrare bl.a. med hjälp av det kardiologiska laboratoriet och EKG apparaten. EEG diagnoser kunde göras från 1950.
Vid 50-talets slut var Vårdanstalten ett komplett specialsjukhus för barn med medicin, kirurgi, psykiatri, röntgen, kliniskt laboratorium, gymnastik, allmän poliklinik, polikliniker för kramper, Downs syndrom, hjärtundersökningar, diabetes och andra endokrina sjukdomar. Vårdanstalten tillgodosåg även behovet av forskning och undervisning för blivande läkare, sköterskor och gymnaster.
1961 bytte sjukhuset namn till Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus. Det hade växt fram andra vårdalternativ och det ledde till ökad konkurrens om kvalificerad personal. Det nödvändiggjorde organisatoriska förändringar och 1970 övergick verksamheten därför i en ny barnklinik på St. Görans sjukhus.
Under de första 150 åren genomgick barnsjukvården i Sverige en enorm utveckling. 202 barn fick vård under det första året, dödligheten var hela 17 %. När Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus 1969 uppphörde som självständig vårdenhet fick 5 389 barn vård och dödligheten hade gått ner till 1, 63 %.
St. Görans Barnsjukhus
I överenskommelsen mellan Stockholms sjukvårdsförvaltning och Föreningen övertogs inventarier, apparatur och annat som kunde användas på St. Göran. Stora delar av personalen från Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus följde med till St. Göran. Därefter kom även Karolinska sjukhusets barnklinik att flyttas till samma ställe. 1/3 av barnen i Stockholms landsting kunde vända sig till välutrustade barnkliniker på St. Göran som hade platser för medicin, kirurgi och psykiatrisk vård. Sjukhuset erbjöd också öppen vård samt lek och undervisning för inlagda barn.
Astrid Lindgrens Barnsjukhus
Astrid Lindgrens Barnsjukhus skapades 1998 varvid den specialiserade barnsjukvården på Sankt Görans sjukhus och Danderyds sjukhus samlades i egna lokaler på dåvarande Karolinska Sjukhuset i Solna.
Efter sammanslagningen mellan Karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus utökades verksamheten till att också innefatta den specialiserade barnsjukvården vid dåvarande Huddinge sjukhus.
Astrid Lindgrens Barnsjukhus är numera en integrerad del av Karolinska Universitetssjukhuset.
Dagens Lovisa
När Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus skiftades till St. Görans Barnsjukhus kompenserades föreningen ekonomiskt. Beloppet utgör grunden till det kapital som ger föreningen möjlighet att stödja barnsjukvård i vid bemärkelse. Från 1970 ger föreningen även bidrag till forskning. På senare år har forskningsanslagen företrädesvis delats ut till unga, lovande forskare inom barnmedicin.
Föreningen står under H.K.H. Kronprinsessan Victorias beskydd.
Texten har inspirerats av boken ”Lovisa till Astrid, lite om barnsjukvården i Stockholm under 150 år” av Britt Lindblom och Ann-Marie Nylander
